Del 1 av 4.
Nu när det har blivit juli betyder det att det är min sista måndad här borta! Det känns otroligt konstigt och spännande och lite bitterljuvt. Jag har ju varit här så länge nu och speciellt nu under sommarmånaderna har det varit så otroligt härligt att bara få bo här borta.
Jobbet har så klart haft sina roliga och jobbiga dagar, men nu när jag har jobbat min sista dag så ser jag så sjukt mycket fram emot att vara ledig och ha tid kvar att spendera här borta! Det är nu jag ska få göra alla de resorna som jag drömde om innan jag åkte hit. Första resan blir till Whistler – en skidort ca 2 timmar från Vancouver på fastlandet. Tyvärr blev det dock att jag fick åka ensam då alla vännerna var upptagna med jobb – det är nog det enda negativa att man inte kunnat planera någon längre resa tillsammans! Men Lara var dock världens snällaste och erbjöd mig skjuts till färjan trots at jag behövde åka med den tidigaste, jag saknar sveriges kollektivtrafik!
Som man kunnat läsa och vad som dessutom (tyvärr) brukar vara ganska vanligt här i BC är att det uppstår många skogsbränder under sommaren just för att det regnar så lite och är så varmt. Det har precis nyligen varit en stor brand norrut på ön i Port Hardy och ett flertal på fastlandet, men i Nanaimo hade vi inte märkt så mycket av det, först idag. Det var helt grått och tjockt på himlen när jag vaknade, vilket gjorde att jag trodde jag hade världens otur och att vi skulle få sommarens ända oväder nu när jag skulle få ledigt. Men på färjan över märker jag att det nog inte stämmer, utan det är rök från bränderna som har täckt hela himlen. Det var ett jättekonstigt sken som var lite rött eller gult på vissa ställen.
Det såg ut som domedagen och ju närmare man kom Vancouver ju starkare blev skenet från himlen på de ställen som röken inte täckte. Det gick hur som helst bra att komma till Vancouver, men där fick jag vänta i någon timme på bussen som sen skulle ta mig till Whistler. Då passade jag på att ta bild på solen som också har anpassat sig efter domedagen, jag hade aldrig sett något sånt tidigare.
För resan till Whistler hade jag hade hittat ett lite mindre bussföretag som bara kör mellan Vancouver och Whistler vilket gjorde att jag fick biljetter till riktigt bra pris! Det tog lite mindre än två timmar att komma till fram men det var en helt fantastiskt resa då man kör på motorvägen som kallas för “sea to sky highway”. Den slingrar sig upp i bergen och man får otrolig utsikt, vattenfall brevid vägen och forsar med sådant turkost vatten från glaciärer!
En snabb bild tagen med mobilen, men som ni kan se är det ingen som helst rök här! Helt underbart väder som det har varit alla andra dagar. Röken sträckte sig kanske ca 20 min bortom Vancouver så jag var så himla glad att den inte fanns längre norrut också.
När jag kom fram till Whistler letade jag mig fram till hotellet och checkade in och sedan begav jag mig till skidliften på en gång.
Läs vidare i del 2!
Lots of Love
Ellinor