Idag är det söndag men jag hade jobbdag i alla fall. Jag var ledig förra måndagen som kompensation och sedan var jag halvt ledig i fredags också. Kom ju hem halvt sent igår så det var lite jobbigt att ta sig upp ur sängen men jag gjore det! Mamman skulle iväg och jobba men började lite senare än vanligt så jag kom in vid ca 09 och åt frukost med killen.
Det var riktigt fint väder idag så mamman tyckte att vi skulle passa på att vara ute. Vi bestämde oss för att åka till Beban Park, där det finns en stor lekplats samt en “bike trail” som är inhägnat vid lekplatsen. Vi tog med cyckeln och jag packade lite snacks och sedan tog vi pickupen ner det. Allt gick bra och jag börjar även hitta lite mer här även när det gäller bilvägarna så kände mig ganska säker.
Som snacks blev det Babybell ost och kakorna från igår
Jag tyckte parken var väldigt fin och bra och det var mysigt att vara där nere i solen. Tvvärr så fanns det inte så jättemycket kompisar där så det blev tråkigt efter ett tag. Jag fick dock hoppa in som substitut ett tag och då lekte vi “Five nights at Freddy´s”. Det är ett videospel som killen är besatt av och det handlar om att man ska hålla koll i övervakningskameror och sedan är det olika figurer som dyker upp så då ska man hinna stänga dörren innan de tar en…hur som helst leken bestod mest av att han jagade mig runt parken några gånger.
Lite senare runt 14, kom en kompis över och just nu sitter de och spelar tv spel ett litet tag. Jag har plockat ur diskmaskinen så jag sitter här också och bloggar. Tänkte ge er ännu en bild på den fina utsikten från deras hus bara för att jag inte kan få nog av den.
Självklart får Kanadensiska flaggan vara med där i mitten. De har en kanadensisk flagga i killens klassrum och tre gånger i veckan, efter “the morning announcement” ställer sig alla upp, vänder sig mot flaggan och sjunger nationalsången. Ni kan tänka er första gången jag följde med honom själv till skolan och att jag helt plötsligt skulle sjunga en nationalsång jag knappt hade hört. Jag blev väldigt överrumplad och jag måste nog ha haft ett väldigt roligt samt förvirrat ansiktsuttryck. Väldigt patriotiskt…väldigt amerikanskt. Dock inte lika strikt som i USA, då de inte har handen på hjärtat här utan står vanligt med händerna vid sidorna. Den delen med att händerna ska vara nere verkar vara väldigt viktig också, samt att man ska stå vänd MOT flaggan när man sjunger. Nu efter tre veckor har jag lärt mig en del av texten till sången, men det är fortfarande lite ovant att sjunga den, men det är hur gulligt som helst att se några av barnen när de tar i från tårna för att sjunga.