Dag 4 – Del 6 av 6
Idag var sista dagen och vi var tvugna att gå upp tidigt då bussen åkte redan kl 08:00. Som Lele har sagt varje dag så väntar bussen inte på någon och idag åkte vi faktiskt och handlade frukost utan en kille som kom försent. Bussen stannade så klart sedan och plockade upp honom – tänk dig om man skulle bli lämnad där?
Hur som helst första stoppet idag var lite annorlunda för vi skulle nämligen på björnsafari. Det var också därför som vi haft bråttom imorse då varje grupp har sin egna tid. När vi kom fram fick vi hur som helst vänta i kanske 45 minuter men det gjorde inte så jättemycket då det fina vädret var tillbaka och vi kunde sitta ute i solen på bryggan. När det sedan var vår tur fick vi varsin otroligt smickrande orange flytväst och jag och Louise fick fakstiskt turen att sitta längst fram på ena sidan av båten. Det var en speedboat som liknade den jag åkte på valsafarin i Victoria – fast den här var mindre och helt gjord av plåt. Jag kan säga att den kunde dra på riktigt ordenligt ändå och hand han som körde gjorde riktigt snäva kurvor så att man fick hålla i sig.
De har sett både grizzly, brun- och svartbjörn på dessa safaris och jag hoppades så klart på att få sen en grizzly för man kände sig ändå vädigt säker när man fick sitta i en båt och björnarna var på land. Det första vi fick se var dock ett örnbo precis vid bryggorna.
Vi hade kört ett tag och faktiskt hunnit fram och tillbaka innan förarna fick höra på radion att man sett en björn. Vi åkte iväg en bit och mycket riktigt gick det en svartbjörn på stenarna vid stranden. Den var ganska liten och förarna trodde att det var en ganska ung björn men det var så häfigt att få se den gå fritt i alla fall. Med båtarna kunde vi ändå komma ganska nära även fast att alla var tvugna att vara helt knäpptysta så att vi inte skulle skrämma iväg den.
Vi stannade och tittade på björnen i kanske 10 minuter innan vi var tvugna att åka tillbaka till bryggorna. På vägen hade vi dock tid att stanna och titta på ett jättefint vattenfall som man kunde se mellan träden.
Efter björnsafarin åkte vi vidare till det sista stoppet på hela resan som var Spahat´s falls som också var ett vattenfall. Detta var dock väldigt högt och rann ut från en glipa i berget som var vädligt häftigt. man kunde se vattnet rinna fram där inne som i en grotta som man kan se på äventyrsbad när de har sådanna forsar man kan flyta runt i. Vi fick gå en bit och så kunde man se den ovan ifrån. Vi åt även lunch här uppe – jag och Louise hade köpt en sallad imorse som vi åt medan vi tittade på utiskten.
Det var fortfarande väldigt fint väder och varmt igen, men innan vi gick på bussen var jag tvungen att byta till mina jeans så att jag kunde åka direkt från bussen till färjan i Vancouver då jag inte skulle ha så mycket tid på mig. Allt gick bra tills vi var ungefär en timme från Vancouver, då trafiken började tjockna och det blev riktigt mycket kö. Jag var rädd för att det var rusningstrafiken men Lele berättade att det hade skett en olycka och sa att vi skulle bli kanske 1 timme försenad. Jag fick lite smått panik, och blev riktigt stressad då jag var säker på att det skulle göra att jag skulle missa den sista färjan! Den går 21:30 vilket gör att man måste åka från downtown Vancouver senast 20:10 med bussen vilket jag visste att jag inte skulle hinna med. Så resten av resan satt jag därför och klagade till Louise och var allmänt irriterad. När kön äntligen tog slut hade det tagit ca en timme för oss att komma fram. Jag insåg att det fanns en chans att jag skulle hinna om jag kunde få tag i en taxi på en gång i Vancouver. Jag var inte direkt superglad över det då det kostar en del pengar för att ta sig till Horseshoe Bay men det skulle bli ännu dyrare om jag var tvungen att betala för hotell i vancouver!
Jag säger hej då till de tjejerna jag lärt känna på bussen och kastar mig av bussen för att hitta mina väskor. När jag får tag i dem tar jag mig fram till ett hotell där det väntar flera taxi. Jag hade ungefär 20 min på mig att hinna till färjan och tror ni inte att det går också? Åhh jag var så glad när jag gick på båten trots att det var tråkigt att jag fått rusa iväg så från bussen. Jag var helt slut när jag tillslut hittade en plats längst fram där det var nästan tomt.
När färjan sedan kommer fram till Nanaimo är klockan 23:30 och det är kolsvart, men jag var bara glad att få komma tillbaka igen! Denna gång fick vi även gå av via bilbron för att det inte var så många passagerare, vilket alltid är lite extra häftigt.
Jag var otroligt nöjd med resan till the rocky mountains och var så glad att jag hunnit få se allt på så kort tid! Det var nog den bästa resan jag har gjort här borta, och nu är det bara 6 dagar kvar i Nanaimo innan det är dags för den stora resan tillbaka över bergen och atlanten igen – hem.
Lots of love
Ellinor